Trean

Trean har börjat öppna ögonen, det synns inget vidare på bilderna men hon är så gullig. Det ska bli spännande att se hur lång tid det tar innan de har öppnat ögonen allihop, den här veckan kommer de att börja gå omkring på benen lite mer också. Nu kravlar de mest omkring i valplådan på måfå. Eller snarare åt det håll där mammas tuttar finns.

1 vecka

En vecka. Ibland går tiden fort.
Kanske blir det trean som får bo kvar här hemma, vi har inte riktigt bestämt oss än.
De växer och mår bra. Alla har gått upp över 80 g sen de föddes.

Meja är så duktig med dem, hon matar och tvättar och vaktar. Charlie har inte fått hälsa på dem än och katterna vistas på nåder på övervåningen.
Mycket sötare än så här blir det inte.

Brorsor i närbild

Oj vad de har växt! Alla har ökat ca 30 g i vikt sen födseln och det är ju superbra, men stora trean och gigantiska fyran ser ju ut som jättar bredvid de små syskonen. Nu kan de fortsätta sova fast Meja går ur lådan och de formligen slåss om bästa spenen när de ska tutta.

Idag visar jag lite bilder på kullens två killar, största fyran och minsta tvåan.
En mörk och en ljus, en liten och en stor.
Fyran är nästan helt vit, han har färg på huvudet och en prick vid svansroten. Tvåan har en mycket symetrisk och fin bläs.
Tvåan är också nästan helt vit med en fin prick på baken. Här ser man tydligt vilket stort huvud fyran har och han har mycket större tassar än de andra syskonen också.

Puss mamma!

Meja har lugnat ner sig nu, kanske hjälpte det att Charlie kom hem, kanske har hon bara vant sig vid allt nytt. Hon är ju en väldigt aktiv, vaksam och pigg hund i vanliga fall och hon är vand vid att gå omkring som hon vill i lägenheten. Omställningen blir ju väldigt stor. Så fort valparna blir lite större ska de få bo i sovrummet med oss men just nu känns det säkrare att kunna stänga till om så bara med ett kompostgaller. Jag litar inte helt och fullt på katterna nämligen och hela våran lägenhet har en öppen planlösning med sovrum som inte går att stänga till.

Jag har också lugnat ner mig lite, jag kommer ju ihåg hur det var med Måddans kattungar, de pep ju också som bara den så fort hon inte låg med dem och de var ju hur friska som hellst. Instuktionsböcker i alla ära men sunt förnuft funkar jag också om man bara tänker till lite.

(I den alldeles ypperliga valpningsboken som jag lånat från biblioteket står det nämligen att en frisk valp är tyst, och visst är de tysta när de tuttar eller sover, men så fort Meja går ifrån dem för att äta eller kissa piper de som små små stuckna grisar. Tänk vad en stackars Gökmamman kan oroa sig...)

Valpbilder

Meja har varit lite orolig i natt, hon ville inte ligga själv inne med bebbarna utan jag skulle också sitta där. Med andra ord är jag lagom mör idag. Jag vet inte om hon är orolig pga eftervärkar eller om hon saknar Charlie (han kommmer hem om ett par timmar). Kanske är det helt enkelt så att hon är van vid att vara 24 timmar om dygnet med sin mamma och det blir en väldig omställning att helt plötsligt ligga i en skrubb med fem egna bäbisar.
Kanske är det jag som oroar mig fast jag försöker låta bli och att det smittat av sig. Bebbarna mår alldeles utmärkt och de minsta har redan ökat regält i vikt och är snart ikapp sina större syskon. Jag har försökt ta lite individuella bilder men särskillt bra blev de ju inte. :)
1:an, som ni ser en nästan helvit tik med ljusare huvud, förmodligen blir hon röd som Meja och Lipton.
2:an en liten söt kille, antagligen trefärgad eller brun/leverfärgad.
3:an en prickig tik med svarta ben som inte syns på bilden, trefärgad.
4:an stor hane med kraftigt huvud, mycket vit och ljusare röd.
Lilla gulliga 5:an som nu gått upp 15 g i vikt, trefärgad tjej med prick vid svansroten som här täcks av mamma på bilden.

Suddiga bilder av livets mirakel

Hela sköna gänget.
Ettan på väg ut.
Alldeles nyfödd tvåa.
Alla prickiga bakar uppradade under mamma...


Oj vad trött jag är nu. Jag har legat bredvid Meja i skrubben i natt och inte blev det mycket till sömn. Kl 6:30 satte värkarna igång, 7:15 gick vattnet och 7:26 var ettan ute. Tvåan kom 7:53 och då var det snart dags för mig att gå och jobba. Som tur är har jag både en fantastiskt syster och en fantastisk mamma som kom tidigt i morse och tog över när jag fick lov att gå. För det fanns ju tre till där inne som ville ut.
Meja har varit fantastiskt duktig och förlossningen har gått väldigt lätt som tur var.

Ettan är en nästan helvit tik med röda öron, väldigt lik sin pappa.
Tvåan är en liten prickig mörk hane.
Trean är en stor riktigt mörk tik med svarta bakben.
Fyran är en stor ljus hane med en prick på baken.
Femman kom en bra stund efter det andra hon är liten och mörk och ursöt.
Alla valparna är mycket vita, de har alla bläs och kommer förmodligen att bli någon variant av trefärgade allihop. Den minsta väger 109 g och den största 147g.
De äter och mår bra och jag hoppas att alla kommer att fortsätta göra det.

Bebbarna har kommit!

5 st välmående valpar, 3 tikar och 2 hanar. Tre mörka och två ljusa. Bilder kommer ikväll. Äntligen kan jag pusta ut.

Dag 61

I soffan bredvid pappa sover man bäst.

Inga bebbar än så länge.

Som synes.

Men snart så.

Det är jobbigt att gå på promenad när magen nästan släpar i

Det blir långsamma promenader nu.

Och mycket mat.

Nu sparkar bäbbarna så att det till och med syns på utsidan.

Mindre än en vecka kvar skulle jag tro.

Förberedelser

Meja provligger valplådan

Jag stannade hemma från jobbet idag, mannen kommer inte hem förns ikväll och jag vågade inte lämna Meja ensam hemma. Hon andades konstigt och var lite orolig igår kväll så jag ville inte lämna henne ensam ens för ett par timmar idag. Istället har jag förberett lite inför det som komma skall. Jag har städat i klädkammaren och gjort plats för valplådan, jag har badat Meja och klippt klorna. Det känns bra att vara lite förberedd även om jag är galet nervös.

Det här blir det första valpningen som jag är med om och även om jag har läst in alla teoretiskakunskaper är det inte riktigt samma sak. Men min mamma har lovat att ställa upp som stöd, min morfar hade under många år kennel och lite har hon allt snappat upp. Dessutom är ju mannen utbildad undersköterska och djursjukhuset ligger inte allt för långt bort.

Så här nervös var jag inte när Måddesty fick sina två kullar kattungar. Men på något sätt känns katter mer kompetenta när det gäller allt möjligt. Men om hon lyckdes med att få allt som allt 6 stycken perfekta och friska kattpojkar så borde det ju gå bra för Meja med. Intalar jag mig iaf...

Dag 55

Så här tjock är magen idag.
Jag tror att det är tre valpar. Fast egentligen spelar det ingen roll alls, nog för att jag är nyfiken. Bara allt går bra och valparna är friska. Fick jag önska fritt skulle det vara roligt om det blev en tikvalp iaf, men just nu är jag mest nervös och läser böcker om valpningar och skrämmer upp mig själv. Fast i de allra flesta fall går ju allt bra, så vi hoppas på att det går som i de allra flesta fall.

Lördagsmys

Även gubb-hundar kan se ut som små bäbisar när de sover i sitt favorithörn av soffan.
Systersonen frågar alltid när Embla ska bli stor.

Det är svårt att förklara att hon faktiskt är det. Stor för att vara Embla.
Man blir ödmjuk inför livet av att ha en sovande Meja i knät.

För när Meja sover är det full rulle inne i magen.

Ibland längtar man

Pappa kom hem!

Vecka 7

Nu rör det sig i magen.

Det här är så spännande.

Och lite läskigt.

Mejas mage dag 49

Vana fotomodeller skärper till sig när kameran kommer fram.
Linslus.
Magen i närbild.


Ja idag är det alltså 49 dagar sen den första parningen och jag vågar fortfarande inte bestämt säga att det blir några valpar. Fast nog borde det vara så. Men eftersom hon var grymt skendräktig efter förra parningen så vågar jag inte vara bombsäker.
Fast hon är större den här gången, magen är hårdare och knöligare, spenarna större och hon känns mer dräktig helt enkelt.

Idag blev hon väldigt trött efter en långpromenad och nu på kvällen har hon varit ganska låg. Fast det brukar hon alltid vara de dagar när mannen åker och jobbar, dessutom har Charlie åkt hem till mormor och morfar så nu är det bara vi brudar hemma här. (Jo kaninen Pelle är också tjej trots namnet.)
Nu ska vi gå en kissrunda Meja och jag, sen är det nästan godnatt!

Meja

Valpar eller inte valpar det är frågan...